Hoppa till textinnehållet

Hej, vi hjälper dig gärna!

Hur nudging kan hjälpa dig att nå dina privatekonomiska mål

Woman holding arms around a man and a a woman.

Har du någonsin haft ett privatekonomiskt mål – tänk sparande – som du verkligen velat uppnå, men ändå misslyckats med för att du fallit in i gamla vanor? Lugn, bara lugn. Med nya beteendeinsikter om vad som styr våra val kan du nå verklig förändring.

Nudging är idag ett populärt begrepp inom beteendevetenskapen. Ida Lemoine, VD & medgrundare på Beteendelabbet, delar med sig av sina insikter om nudging och vad som påverkar våra val.

Vad innebär nudging?
Det engelska begreppet nudging översätts ofta på svenska till en ”vänlig knuff” som ska leda individen mot ett mer önskvärt beteende. Det handlar om att man vill hjälpa individer att följa sina långsiktiga intentioner, till exempel att spara mer eller ta bättre hälsomässiga eller klimatvänliga beslut.

Alla de områdena har det gemensamt att även om viljan finns att hålla fast vid målet, så ligger mycket av nyttan i framtiden, vilket av evolutionära skäl gör det svårt för oss att förverkliga. Då är nudging effektfullt, för nudging tar beteendeinsikter och tillämpar dem handfast i praktiken så att det blir lättare att ”göra rätt”.

Det kan handla om att göra grön el till standardval, eller ändra texten på en faktura för att få fler att betala in p-boten i tid, eller att skicka en sms-påminnelse som gör att du inte missar läkarbesöket. Om man förändrar beslutsmiljön, kan man ändra beteendet.

Hur kan man använda nudging för att nå sina privatekonomiska mål?
Ett exempel är när Richard Thaler, som senare fick nobelpriset för sitt arbete med nudging, arbetade med amerikanska staten tillsammans med beteendeekonomen Shlomo Benartzi i början av 2000-talet med målet att få fler amerikaner att pensionsspara.

Ett grundläggande beteende för oss människor är att vi är väldigt förlustaversiva, det vill säga vi avskyr en förlust mer än vi faktiskt gillar en vinst.* Det gör pensionssparande till en svår sak, eftersom vi i praktiken måste avstå pengar nu för att få mer i framtiden.

Det man gjorde inom programmet var att vända på begreppen. Man fick människor att skriva på ett kontrakt med sin arbetsplats om att vid en framtida löneökning sätta av några extra procentenheter till sin pension. På så vis har man lyckats öka pensionssparandet för omkring 15 miljoner amerikaner.**

Principen är lika relevant för människors privata sparande. Om vi erkänner eller medvetandegör att det finns många tankevurpor som gör det svårt för oss att spara för vårt framtida jag, kan vi enklare nå våra mål.

Varför gör vår hjärna det så svårt för oss att spara, leva hälsosamt, sätta miljön först?
Våra hjärnor är programmerade för en helt annan kontext än den vi lever i idag.

Vi är programmerade för att tänka på nuet, för när vi levde på savannen behövde vi kasta oss över föda när vi hittade den, inte imorgon eller i framtiden då det kanske inte skulle finnas någon mat. Problemet är bara att nu är savannen utbytt mot shoppinggallerior, sms-lån och gillamarkering på Instagram. Men fast kontexten är helt annorlunda är våra hjärnor fortfarande desamma, de älskar fortfarande omedelbar belöning och dopaminkickar.

Det gör att vi bland annat har svårt att sätta av pengar för framtiden, eller tänka på vår framtida hälsa eller klimatet. Därför behöver vi se upp med att be om beslut från vår hjärna som går emot ”felprogrammeringen”, och istället vara medvetna om de beteenden som sätter käppar i vägen för de mål vi vill nå.

Vilka är då fällorna vi ska se upp med?
Vi lever i ett ekosystem som hela tiden pushar oss att falla in i ett ”köp nu”-beteende. Har man den medvetenheten blir det lättare att se var vi kan gå i fällan.

  1. Carpe diem-fällan

    Vår ”fånga-dagen”-programmering gör att vi vill konsumera ”nu”.***

  2. Först-till-kvarn-fällan

    Vi upplever att vi missar något om vi inte fångar erbjudanden som ”Bara tre resor kvar!”

  3. Flockfällan

    Vi är evolutionärt betingade att göra som resten av gruppen. Den tillhörigheten var livsviktigt förr, och gör det obehagligt även nu när vi inte gör som resten av flocken, exempelvis har kläder av senaste modet. Men stanna upp och fundera på vad som är viktigt för dig. Måste du köpa det som alla andra har?

  4. Strutsfällan

    Vi avskyr negativ information. Lite pengar på kontot, att misslyckas med ett sparmål eller en skuldsättning är information vi duckar för. Försök istället ta tjuren vid hornen.

  5. Självsäkerhetsfällan

    Vi har tendens att överskatta vår egen förmåga att spara. Vi tror att vi bygger våra beslut på rationella argument, som att vi har full självkontroll och fullständig information om vad som är bäst för oss, när vi i själva verket ofta styrs av helt andra principer.

  6. Gollumfällan

    Vi hatar att förlora saker idag till fördel för framtiden (förlustaversion), därför är det svårt för oss att sätta av pengar i nuet för exempelvis en bättre pension.

Hur kan man då lura/hjälpa hjärnan att spara?

  1. Bryt ner ditt större mål i mindre realistiska delmål som inte svider lika mycket, till exempel att du ska spara 1000 kronor i månaden, istället för att tänka på att ditt slutmål är 50 000 kronor.

  2. Visualisera din vision. Sätt upp en bild på ditt sparmål som du ofta ser. Om det handlar om en glad pension, och det för dig är en villa på Gotland, lägg upp en bild på ditt drömhus i din sparapp i mobilen, i plånboken eller på kylskåpet.

  3. Sätt av pengarna i början av månaden så att du slipper svettas mot slutet av månaden då kanske mycket av pengarna redan gått, gärna med en automatiserad överföring så att du slipper fundera över beslutet. Då vet du också att det som är kvar av pengarna mot slutet av månaden kan du unna dig.

  4. Kanske ska dina sparpengar finnas på ett konto som är svårt att föra över pengar från?

  5. Gör en deal med din arbetsgivare, bank eller dig själv, att du vid ökad inkomst i framtiden sätter av lite mer till ditt sparkonto.

  6. Försök att begränsa din konsumtion: Du kanske inte alltid ska ha kort på dig, eller alltid kunna swisha? Kanske ska du ha några spenderfria dagar i veckan?

  7. Påminn dig själv om ditt sparmål. Du kan lägga in pushnotiser till dig själv vid tillfällen då det kanske är enklare att falla in i mindre genomtänkt konsumtion, om det nu är fredagar eller lördagar för dig.

  8. Gör sparandet till något socialt. Spara tillsammans med en vän, sambo eller familjemedlem. Med en social relation inblandad är det enklare att hålla sig till planen. Vi är som sagt flockdjur.

  9. Använd en sparapp som gör sparandet roligare, och exempelvis skjuter över pengar från en insparad latte till ditt sparkonto. Då kan du också få bra överblick på vad du lägger dina pengar på. Inom beteendeekonomin pratar man om så kallade ”mentala konton”, att vi värderar pengar olika beroende på vad vi lägger dem på, där vi kanske tillåter oss att lägga jättemycket pengar på heminredning, men sedan inga pengar alls på bra mat. Låt sparappen visualisera dina mentala konton och fundera på om du bör värdera summor olika.

  10. Visualisera hur dina sparpengar växer, digitalt eller fysiskt, så att du ser dina framsteg. Belöna också ditt eget sparbeteende så att det blir lustfyllt.

Det finns också ett begrepp som kallas sludge, vad är det?
Om nudge är att hjälpa människor att nå ett beteende som de verkligen själva vill nå, som att sätta av pengar till framtida pension, så är sludge när marknadsförare använder samma principer för att knuffa oss att konsumera mer, som: Köp den här tröjan nu, sedan finns den aldrig igen. 

LÄS MER:

*Kahneman, 2003
**Benartzi, 2019
***Mer om alla exempel i Nudging i praktiken: Så gör organisationen det lätt att göra rätt